blinkar för långa blinkningar så kanske jag kan hålla mig vaken.
Vi har i princip haft en hel vaknatt med Ellen.
Om jag skriver med lite glada och roliga färger så kanske allt känns lättare! Kaffet dricker jag ur en gul mugg, lite wild and crazy så här på morgonkvisten.
(Jo, hon är tokförkyld, och snor i näsan är jobbigt. Särskilt när man skall sova.)
tisdag 9 september 2008
Om jag inte
Upplagd av Caroline/drömlägenheten goes radhus kl. 06:54
Etiketter: Allt möjligt och omöjligt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vet du? Du behöver INTE ha dåligt samvete över det du skrivit i DIN egen blogg efter att ha läst vad jag längtar så hett efter.
Jag kommer säkert skriva liknande inlägg om snoriga näsor och vaknätter i framtiden jag med, var så säker! ;-)
Hoppas Ellen kryar på sig snabbt!
Stor kram och tack för din omtanke!
Varför delar i inte upp nätterna? En kan vara med Ello och en kan få sova och så byter ni nästa natt :)
Hoppas gudmors lilla kråka kryar på sig snart. Saknar!!!
Kram C
Det är en bra idé som vi självklart har tänkt på! Om jag inte vore så lättväckt så skulle vi göra så!!
Kram kram!
ojdå! Jobbigt. Höj huvudändan av sängen lite på nätterna, sägs vara bra. Ställ nån bok el så under benen. Krya på dig Ellen
Skicka en kommentar