söndag 23 januari 2011

Tänkvärt

Återknyter till kursen jag gick i helgen.
Wow, vilka små varelser våra barn är.
Tänk vilka möjligheter de har. Som små oskrivna blad som blir en bok. Full av erferenhet, händelser och kärlek. Tänk om alla våra barn på hela jorden kunde få det?
.
Vill ge er kloka kvinnor som läser min blogg en tanke som är bra att bära med sig. Särskilt om man har små barn. Alla barn har olika känsliga perioder, då de lär sig kommunicera, krypa, gå, läsa, skriva etc. Barn som är mellan ca 1 år och ca 3 år är inne i den så kallade ordningsfasen. Det skall vara som det alltid har varit. Samma samma rutiner (det där vet ju alla!), samma ramsor vid läggdags, samma plats vid matbordet osv.
Vad jag lärde mig igår och som fick mitt hjärta att slå några slag extra var att om man ändrar i barnens ordning (möblerar om, ändrar rutiner osv) så får barnen "sår" i själen. Man ändrar om deras inre karta som sedan kan ta flera flera veckor att laga, att orientera sig på nytt. Känner mig en smula träffad, då vi har bytt sov-och lekrum till tjejerna. Kan ju förklara varför Ellen ibland har varit extremt "mammig". Det är bara att gå vidare och inte ändra på för stora saker. Tur att vi inte byter möbler titt som tätt. Ofta när vi gör någon förändring hemma så får tjejerna vara med och måla eller slipa eller vad det nu kan vara.
.
Vill inte ge pekpinnar, men bara dela med mig av lite kunskap som kan vara bra att ha. Våra barn är ju så viktiga.
.
Söndagskram!

7 kommentarer:

syster A sa...

Tar gärna emot av din kunskap. Det är ju inte alltid helt lätt att vara mamma.

Yogamamma sa...

Härligt att du delar med dig. Men jag skrattar lite åt det där med att 1-3åringar vill ha samma rutiner jämt. Siri (min 2-åring) ändrar plats vid matbordet flera gånger vid samma måltid (självmant) och sitter nästan alltid på olika platser när hon dricker vällning på kvällen. Och nattningsrutinerna, ja de är lite hipp som happ, beroende på hennes humör. Kram!

jannika sa...

ja jag har ju också möblerat (gjorde ett inlägg om det)men ärligt talat så har jag inte märkt att mina barn mått dåligt av det!!!jag tycker ibland att man överanalyserar mycket av det som rör barn!!!Jag är nog mer"ta det som det kommer"o märker du att ditt barn inte mår bra ja DÅ!! får man ta o göra nåt åt det!!! kramis

m sa...

tror att man ska ta all "kunskap" med en nypa salt.Vi är alla olika o det som är bra för ett barn kanske är helt fel för ett annat! tror att man ska gå på magkänslan, det som känns rätt är oftast rätt.... men vad vet jag? är ju inte mamma (men har ju däremot barnskötarutbildning + en utbildning om barn med särskilda behov) kramis

Caroline/drömlägenheten goes radhus sa...

Visst handlar det om att se de olika barnen, och som jag skrev så var det inga pekpinnar, bara bra kunskap som är värd att ha i tanken!

Yogamamma: Skulle egentligen skrivit några meningar om att en del barn har sin inre trygghet/karta på olika ställen, att det är deras sätt att ha "rutin" på. Kram!

Jag känner att som både mamma och pedagog med stor erfarenhet att det är min skydlighet att dela med mig av kunskaper som för mig känns viktiga. Sedan är det upp till var och en att ta till sig på sitt egna sätt. Självklart är vi föräldrar de bästa för våra barn, men i vissa fall kan nog en del oro hos barnen bero på att man ändrat i deras trygga rutiner.

Kul med lite feedback!

Yogamamma sa...

o jag håller med dig Caroline, det är bra med kunskap. Jag har lite svårare att tänka som Jannika här ovan. Jag säger inte att det är fel, jag menar bara att för mig är det viktigt att ha en "instruktionsbok" för mina barn. Inte vänta tills något blivit fel och sedan ändra.

Anonym sa...

Oj oj......

Vad bra sak att du delar med dig...Jättetack!!

Gärna mer av sånt....

Det gav en en tankeställare.....

Kram i massor//Kina