Mamma mia, vilken film!!!

Vilken musik, vilken miljö, vilken perfekt feel-good-movie!!!!

En mysig bio, toppades av ett mindre mysigt och otrevligt brev från grannen under oss. Kan bara säga att de kastar sten i glashus, och imorgon är det vi som tar kontakt med både hyresvärden och hyresgästföreningen. Mår oerhört dåligt över detta. Vi har barn, barn låter. Vi tänker inte hindra de från att leva, upptäcka världen och må bra. Vi bor i ett flerfamiljshus, alla har olika tider. Så är det bara. Vi hör mycket från grannarna ovanför, från grannen intill när hemtjänsten kommer alla tider på dygnet, och hissen plingar till. I ett hus hörs det att folk bor och lever. Vi säger ingenting om det. Den här fega idioten (ja, barnsligt av mig....) dunkar i golvet, lämnar anonyma lappar, men vågar inte komma upp. Jag uppmanade honom(?) att komma upp och prata i stället för att banka. Tyvärr kände vi oss tvugna att sjunka till deras nivå och skriva en lapp tillbaka. Vi bor i drömlägenheten, med en mardrömsgranne. Vad skall vi göra??????

edit: Nu har Roger pratat med en bostadsjurist på hyresgästföreningen. Han blev nästan full i skratt av hur våra grannar beter sig. Mellan sju på morgonen och tio på kvällen räknas som "tid då man får leva", och då han gav ett exmpel om att vill man borra då så får man det. Han tyckte att vi gjort rätt, och att vi absolut inte skulle bry oss om vad de sa. Vi har rätt, och våra barn får leka och må bra. Han sa att vi kan ju inte gärna kedja fast de!

Så nu släpper vi detta! Skönt!

Update: Grannen kom upp till oss. Han bad om ursäkt för att han varit anonym (på lappen), plus att han också stört oss. Han blev förvånad över att vi hade så små barn. Han försäkrade om att han inte tyckte illa om barn (har själv stora barn), och ville inte vara ovän. Det gör mig glad, och lättad. Nu kan vi verkligen släppa detta, plus att jag inte behöver hyssja på tjejerna varje

morgon.

:)