Jag brukar kika på en

en del bloggar varje dag, och ibland kollar man in de som har skrivit kommentarer eller är länkade. Har precis läst en sådan sorglig text, och inser hur otroligt lyckligt lottade vi/jag är som KAN bli gravid. Som KAN känna de första rörelserna, se plusset på stickan, få hålla det lilla knytet i famnen från allra första stund. Vi har kämpat och kämpat genom åren, med motgångar av alla de slag, men nu är vi framme vid målet. Vi har underbara Maja och en till underbaring på gång. Att få känna sitt barn i magen är så stort så det går inte att förklara. Jag hoppas att alla människor som har turen/lycka att kunna bli gravida känner sig lika välsignade som jag gör (ej i religiös bemärkelse) för det är inte något man bara kan räkna med.